Vad jag hade längtat efter att få åka ner och bara få vara en liten stund nere i Skåne, att tillbringa lite tid tillsammans med nära och kära som jag inte längre ser så ofta, att få känna lukten av hav och vinden i mitt ansikte. Att strosa runt på stan och sätta mig på en bänk för att vila och bara insupa miljön allt det som för mig är familjärt och inget nytt. Först Lund och sen Helsingborg levererade när det gäller vårtecken, små blommande vintergäck och vitsippor överallt, knoppande buskar och påskfint överallt - till och med min allergi gjorde sig påmind.
Jag övertalades att följa med min syster. Christina att vinterbada nere på Kallis. Jag bangade ur vid flera tillfällen då jag bodde här ner i Skåne, jag hade alltid en anledning till att inte följa med på denna galenskap. Men nu tänkte jag prova och se om jag vågade. Strålande solsken och klarblå himmel - 4 grader i vattnet och i luften endast 5 grader.
Det var helt fantastiskt skönt, så avslappnande och miljön var precis det som jag hade längtat efter – att få sitta och bara se hur havet rullade in mot stranden. Första doppet var jättekallt, det andra var helt perfekt, det tredje var inte fullt så skönt och det fjärde och sista doppet kändes som första doppet – JÄTTE KALLT!
Men det här vill jag absolut prova fler gånger.
Jag hade tillfälle att träffa gamla kollegor och titta in på min gamla förskola och träffa några av mina gamla barn som jag haft. Hjälp vad de hade växt och vad många frågor de hade till mig om vad jag bor, var jag jobbar om jag kom ihåg deras namn osv. Jag lunchade på stan tillsammans med min pappa och hans fru och jag umgicks med vänner som ligger mitt hjärta nära. Fulltankad för den här gången satte jag mig på tåget och åkte hem igen. Jag har kommit fram till att jag känner mig rik på ställen som jag kallar för hem – ställen som jag trivs på – Helsingborg och Vega – mina båda hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar