Som jag vet läser min blogg nu för tiden. Jag älskar dig mycket även om jag inte så ofta säger det längre.
Jag är så tacksam för allt det du och mamma har alltid gjort för oss i vår lilla familj – för att ni som föräldrar gick före och visade mig hur - att omfamna livet med verkan in i evigheten.
Det har format mig till den jag är idag och den jag vill vara imorgon.
Kram på dig!
Det känns nästan inte verkligt att vi imorgon inte ska gå upp till jobbet! Utan att 
John och jag ska åka upp till Stockholm över midsommar för att umgås med goda vänner och vår familj. Vi har fixat blom och fisk vakt så vi får väl se när vi kommer hem igen.
Vi ska göra sånt som vi vanligtvis inte gör och hinner med då vi besöker huvudstaden under övriga året – ut i skärgården, insupa den med lust och fägring stor, strosa omkring i gamla stan, upptäcka nya sidor med Stockholm och unna oss lite guldkant i semestern.
Att vila och hämta ny energi är också något som står högt upp på vår prioriterade semesterlista. Kanske jag gör det bäst här hemma på vår sida av landet – i en solstol med sand som jag kan låta rinna mellan fingertopparna, i salta dopp och sticka näsan i en nyinköpt pocketbok.Vädret kanske inte just nu inbjuder till detta – men jag har hopp om sådana dagar också.
Jag tillsammans med några arbetskamrater från jobbet fick möjlighet att förverkliga en dröm som jag har haft länge. Jag provade på silversmide ute på hantverkstan - SOFIERO.
Bara att få komma ut i den slottsmiljön bidrog till en helg utöver det vanliga – en liten kick som inledning på sommaren 2011. Jag fick verkligen utlopp i mitt behov att få arbeta med mina händer.
Jag hade skissat lite på vad jag ville tillverka. Vår kursledare Eva satte oss snabbt i arbete.
Det första som jag fick göra var:
att räkna ut ringens bredd, välja plåttjocklek och mäta fingrets omkrets.
Sedan följde:
klippa till en ringskena, väga, glödga, rengöra i betbad, skölja, silverstämpla, bocka till en ring med en klubba mot en ringregel, lägga ändarna i omlott, dra tillbaka i rätt läge – kant mot kant, såga ändarna rena till en fog, flussa, klippa till paljor – småbitar av lod, löda, rengöra i betbad, skölja, kratsa, torka, slå till ringen rund, fila, slipa, polera tills man är nöjd.
Efter ringen så följde två hängsmycken till att hänga runt halsen. En som jag hamrade ut med synliga hammarslag och den andra i överblivet smältsilver.
Helgen tog snabbt slut och jag har verkligen fått respekt för de hantverkare som på heltid sysslar med att smida till smycken – tänk att det ligger SÅ mycket arbete och olika moment i en ring.
Jag summera mina känslor med orden - inspiration, koncentration, glädje och en del skratt.
Nu låter jag bilderna tala sitt eget språk:
Tack för en en helg utöver det vanliga!
Vi hade en första riktiga stranddag på Playa del Örbyängar – ja, en sån med picknick korgen laddad, engångsgrill, brassestolarna, tidningar att bläddra i, badkläder, handdukar, parasoll till John, spotify till öronen och sololja.
Vi räknade ut att detta var den första lediga helg på väldigt länge – så det var njutning på maximal nivå (även om vi blev en aningens brända).
Jag tog mitt första dopp för i år och i takt med dagen så det blev det några till – helt kallt och ljuvligt.
John som var förkyld stannade uppe på stranden, lyssnade på musik och passade grillen.
Jag tog en promenad längs stranden – plockade drivved som ska bli mitt lilla sommarprojekt i år.
När Johanna var ner sist så såg vi i en väldigt dyr inredningsbutik – en lampa, foten var tillverkad i drivved och jag blev helt kär i den.
Vår plånbok tillåter inte en sådan dyr lampa – men det såg inte så svårt ut att kunna själv tillverka en liknande. Så jag skall göra ett försök att själv skapa men först måste jag samla ihop – pinne för pinne.
Sommaren är äntligen här!
