Nu så här när lugnet lagt sig och alla åkt hem till sitt så slår tanken mig att i vår familj hemma på vår gata så görs inget halvdant!!! Förra veckan så var det en sådan där vecka då vi samlades från alla håll och skulle umgås och ta igen sådant som vi inte har kunnat göra på grund av många mils avstånd mellan oss.
Intensivt och härligt - för att ta vara på varje sekund.
Då passade Carl på - denna gången (brukar vara Johanna) att lägga sig i 5 dygn med en förskräcklig “magpumpar sjuka” så han till och med behövde få dropp på Helsingborgs akutavdelning.
Vi andra pimplade proviva så det stod ut genom öronen på oss, vi spritade oss själva och allt vi tog i. En doft av desinfektionsmedel vilade över vårt hem under några dagar och toaletten tycktes jämt vara låst och upptagen.
Trots detta så kunde vi vinkade hejdå till Carl i söndags – tre kilo lättare i kinder och mage. I måndags morse såg vi Johanna och Johnnie packa sin bil till bristningsgräns med alla babyprylar som ska upp till Stockholm.
Inget halvdant utan rejält tycks vår melodi vara i vår familj!!!
KANSKE SKA TILLÄGGA ATT VI ANDRA KLARADE OSS OCH CARL ÄR FRISK IGEN <3 <3 <3
Verkligen fin bild på släkten. Tror inte jag sett er alla samlade så här - men stackars Calle
SvaraRadera