Påsken firade vi på landet.

Att åka till landet och fira påsk har nästan blivit till en årlig tradition och så även i år. Vi kom från Skåne och Stockholm och alla såg fram emot att få njuta av varandras sällskap under några dagar med noll krav på alla måsten hos mina svärföräldrar utanför Örebro – exakt destination Rallarrosenlund/Dyltabruk.
Vi åt gott både inne och utomhus, pratade, spelade spel och skrattade – precis som vi brukar göra då vi träffas.


Vi fick också ett strålande väder. Fram åkte solstolarna – vi njöt av att inget göra, vissa i solen och andra i skuggan lite då och då.

Fram kom också krocketspelet som Carl gång på gång vann, han sopade rent hus – vi hade ingen chans! Och för att spetsa till det ännu mer så tog han hem titeln – Årets första dopp i ån!!!
Ja, ni läste rätt Carl hoppade i ån  23 april 2011…..
Det hör till att jag blev hundra kronor fattigare, inte trodde vi att han skulle anta utmaningen. Grannen som bor där nere vid ån sa “Det är bara någon vecka sedan all isen försvann” – så kallt var det. Tydligen kan man göra nästan vad som helst för en

hundralapp som en fattig student.
Vi andra som bara stod vid kanten och tittade på tyckte han var riktigt modig. Bryggan som annars brukar vara en bra bit ovanför ytan låg under vattnet. Kanten av ån var lerig och inga löv på träden hade slagit ut. Ån som vanligt vis brukar flyta i stila takt gjorde att Carl fick simma med rejäla tag för att kunna ta sig iland vid samma brygga som han hoppade i från – tur att badbyxorna satt kvar och att han inte  flöt med i strömmen ända ner till Högby.
När han stod på land med handduken hårt virad om sig sa han med huttrande röst “jaha, då har jag precis tjänat in biljetten hem till Stockholm”.
Han badade inte mer den dagen och inte vi andra heller!

Den årliga ägg  jakten började med ledtrådarna FÅGEL, FISK eller MITT I MELLAN. Carl som fortsatte att ha flyt knäckte sin ledtråd snabbt. Vi hade gömt den i traktorn, ett ställe som Carl bara helt enkelt älskade som liten.  Johanna hade det lite svårare, hon satt jämnt uppe träden och ju svårklättrade de var desto roligare. I flaggstången hissade vi upp hennes ägg. Johnnie, Johannas man som är relativt ny på landet skulle leta efter ledtråden fisk och med lite hjälp ifrån Calle så lyckades han hitta vattenbrunnen där vi hade gömt hans ägg. Det är ganska roligt för det verkar som om det aldrig blir tråkigt med ägg jakt.

FÅGEL, FISK eller MITT I MELLAN

Naturen bjöd på sin allra bästa sida. Det fullständigt exploderade - björken stod i full blom, vit och blåsippor trängdes överallt. man kunde nästan höra hur knopparna brast ut i blom.
Det annars vanliga bruset ifrån stadens trafik som vi alla är så vana vid byttes ut emot skönsångande fåglar av olika slag. Solen glittrade mellan stammarna inne skogen.

 

PS. John var med på landet också, men lyckades inte fastna på många bilder. Som vanligt var han fullt sysselsatt med att hjälpa till med datorn och andra elektriska prylar på landet – hans sätt att slappna av
            Glad påsk på er alla!

CONVERSE framtagna ur garderoben = VÅR

Jag älskar mina converse, morgon, middag, kväll och dom är nu framtagna ifrån garderoben = ett säkert vårtecken.

Precis just i dag kanske det inte var så vårigt ute  - blåst och regn men conversen satt på mina fötter ändå.
Det är ungefär samma känsla som då jag lägger sockarna och plockar fram flip floppen för att nu är det sommar.
Liksom lite bubbligt…..
Jag firar våren 2011 med ett par nya låga grå. Och längst in har nu vinterkängorna fått flytta in – de ska inte komma fram än på länge.
Vitsipporna har börjat att titta upp, björken är snart på gång att börja blomma.
Attjo, Attjo prosit – det också ett säkert vårtecken!!!
Och nästa vecka åker vi till landet för att fira påsk med hela familjen – kanske lunta, grilla korv, sola i skydd av gamla hönshuset och spela plump – bara komma iväg för några dagar från alla måsten i vardagen.

Jag går ut och möter våren med mina converse :)

Ständigt med en femma i fickan….

Upptäckte en sak idag tillsammans med min man på vår vanliga morgonpromenad längs med stranden. Jag har inte tänkt på det innan, kanske bara för att det är bara jag som brukar gå på toa halvvägs under vår promenad (liten blåsa vid kallt väder).
Hur som helst i morse gick vi båda! Jag på damernas som kostar fem kronor och John på herrarnas som tydligen är gratis!!!
VARFÖR kostar det pengar för att sitta och inte då man står? Kan det vara toapappret som gör det eller?

Eftersom jag inte brukar besöka pissoarer så visste jag inte riktigt hur spolningen gick till – inget papper, det är till och skaka och automatisk spolning sker då dörren öppnas.Aha, så slutsatsen som jag kom fram till var att det är nog pappret som avgör. Fem kronor eller gratis – bara att välja.
Personligen kommer jag att fortsätta att ha en femma i fickan i fall nöden tränger på.
Det kan tilläggas att toan på Pålsjö är en av de bättre strandtoaletter jag har varit på – så den är värd sitt pris. Men tycker fortfarande att det är lite fuskigt!

Att ändra fokus….

Föreställ dig en helt vanlig flaska, hälften urdrucken. Hur ser du på den flaskan?
Antingen så ser du en halvtom flaska eller en till hälften fylld flaska.
Här är ett annat exempel från en bok som jag läste för ett tag sedan “Confessions of an Unbalanced Woman”.
Kanske du tänker “Jag älskar dig MEN du gör mig helt galen”.
Tänk istället “Du gör mig helt galen MEN jag älskar dig”.
Prova en till.
”Jag har ett bra jobb, MEN det är fruktansvärt stressigt”.
Vänd på det “Det är fruktansvärt stressigt, MEN jag har ett bra jobb.
Är det inte helt otroligt vilken skillnad det blir om man bara ändrar fokus litegrann och spolar tillbaka våra MEN.

Jag hade ett intressant samtal härom dagen hur olikt man kan se på saker och ting.
Hur olika stressnivåer vi har som kommer av att vi lägger olika fokus på saker och ting.
Sådant som jag upplever som viktigt kanske inte du känner är viktigt för dig och vise versa.
Och då kom jag att tänka på - antingen ser vi den halvtomma flaskan och blir jätte stressade över det eller så ser vi den till hälften fyllda flaskan och jobbar utifrån det och gör det bästa med det man har.
Jag tror att jag är nog mer utav en sådan typ som konstaterar  - detta är vad jag har att jobba med idag. Det är dagsformen som avgör. Och jag försöker ofta att lägga energi på sådant som jag kan påverka och förändra  istället för att stånga mig blodig och bli helt sönderstressad över sådant som inte är så viktigt egentligen.
Visst blir jag också stressig och grinig  emellanåt – och har svårt med att hitta fokus i allt jag gör.

Förmodar att det är det här som livet går ut på - ständig träning i att hitta fokus….