Det gåtfulla folket!

Jag blev lite inspirerad av min dotter idag. Hon håller på att skriv en uppgift  om “Lekminnen”.
Jag hittade en hel del minnen som vi fångat med kameran. Minnen som fick mig att dra på smilbanden, som fick mig att tänka tillbaka – hur fantastiskt det var att vara småbarnsförälder.
Jag var en mamma som då och då kom med helt lysande leksituationer – ibland tror jag att mina barn undrade “får man verkligen leka på detta viset”
Vardagsrummet förvandlades till ett jättehav, soffbordet blev vårt skepp, vi hissade segel och längst upp i toppen vajade vår piratflagga. Vi kastade flaskpost, la till vid en ö gjord av alla soffkuddarna och gick på skatt jakt.
Med skatten som vi grävde upp kunde vi gå och handla i diverse affärer med brett utbud allt från inkokta sniglar till krusbärspaj med smultron sås….


 

Det gåtfulla folket

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland,
och dom glider så fint utan köl.
Där går en flicka, som samlar på stenar,
hon har en miljon.
Kungen av träd sitter stilla bland grenar
i trädkungens tron.

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland,
och dom glider så fint utan köl.
Där går en flicka, som samlar på stenar,
hon har en miljon.
Kungen av träd sitter stilla bland grenar
i trädkungens tron.

Där går en pojke, som skrattar åt snö.
Där går en flicka
som gjorde en ö av femton kuddar.
Där går en pojke
och allting blir glass som han snuddar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind.
Där går en flicka, som sjunger om kottar,
själv äger hon två.
Där vid ett plank står en pojke och klottrar
att jorden är blå.

Där går en pojke som blev indian.
Där, där går kungen av skugga runt stan och skuggar bovar.
Där fann en flicka en festlig grimas som hon provar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.
Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en gård och ett skjul.
Där sker det farliga tågöverfallet ibland vackra kvällar
när månen är gul.

Där går en pojke och gissar på bilar,
själv vinner han jämt.
Fåglarnas sånger i olika stilar är magiska skämt.
Där blir en värdelös sak till en skatt.
Där, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen.
Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.

Där går en pojke, som skrattar åt snö.
Där går en flicka
som gjorde en ö av femton kuddar.
Där går en pojke
och allting blir glass som han snuddar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind.
Där går en flicka, som sjunger om kottar,
själv äger hon två.
Där vid ett plank står en pojke och klottrar
att jorden är blå.

Där går en pojke som blev indian.
Där, där går kungen av skugga runt stan och skuggar bovar.
Där fann en flicka en festlig grimas som hon provar.
Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket.
Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en gård och ett skjul.
Där sker det farliga tågöverfallet ibland vackra kvällar
när månen är gul.

Där går en pojke och gissar på bilar,
själv vinner han jämt.
Fåglarnas sånger i olika stilar är magiska skämt.
Där blir en värdelös sak till en skatt.
Där, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen.
Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.

Text: Beppe Wolgers Musik: Olle Adolphsom

Tillbaka Hem

Grafik från: Graphic Garden