Snart är det tre år sedan som min mamma dog hastigt och lämnade oss med en stor saknad i våra liv. Jag har tyckt att det har varit så konstigt att jag inte har kunnat drömma om henne en enda gång. Jag vaknade under en väldigt lång tid exakt den tiden på morgonen som hon tog sitt sista andetag, om och om igen kunde jag känna den stora sorg som jag gjorde just i det ögonblicket då jag satt vid hennes sida, med hennes hand i min.
Efter ett år så vaknade jag inte längre så tidigt och sorgen kändes inte som den ständigt gjorde sig påmind, det var mer kontrollerade känslor och jag kunde samtala om min mamma utan att bryta ihop i tårar. Det har varit en stor omställning i mitt liv och jag har säkert förändrats med den.
Jag har alltid vetat att jag har varit min mammas flicka, hon har varit en stor förebild för mig, den som jag alltid kunde hämta goda råd ifrån, den som jag alltid berättade ALLT för. Och många gånger så här efteråt så har jag tänkt hur skulle min mamma handlat i olika situationer som jag har ställts inför.
Jag är av den sorten som drömmer mycket och som ofta kan komma ihåg vad jag har drömt om. Jag har nästan klamrat fullständigt fast vid vissa minnen för att kunna drömma om henne, försökt framkallat drömmar.
Bilden av hennes händer, hennes skratt, ord - som kom ihåg vem du är, Jeanette. Men inte en ända gång har en sådan dröm kommit till mig förrän natten efter min dotter Johannas bröllop. Då när jag som minst väntade mig att få drömma något sådant men samtidigt då jag som mest önskade att hon hade varit där med oss, få se sitt barnbarn stå som brud i Stockholm tempel.
Allt var fullständigt klart för mig. Vi satt alla tillsammans, min pappa med sin nya fru och jag hörde hur hon kallade på oss. Det verkade som om jag var den ände som kunde höra henne. Jag reser mig upp för att ta hennes utsträckta hand som hon höll ut emot mig. Men jag kunde inte nå henne. Jag kände starkt att jag ville vara där hon var samtidigt som bilden av hennes hand och hennes röst gav mig precis det som jag så länge hade längtat att drömma om – en dröm av tröst.
En tröst som nu är gömt i mitt hjärta, som jag kan plockar fram den då och då…..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar