torsdag 23 september 2010

Livet är härligt, jag kan inte sluta skratta!

Flodhäst.jpgJag anser mig väldigt rik på så många härliga kommentarer som jag möts av varje dag i mitt arbete.
Idag kom en förre detta pojke till oss och hälsade på med sin nyfödda lilla syster. En av mina flickor stod länge och beundrade den lilla babyn som satt i sin bilstol. Hon tog mig i handen och sa:
Jeanette, vad söt babyn är” och så gjorde hon en paus. Jag höll med och sa att det var en väldigt gullig baby.
Mm, hon ser precis ut som en FLODHÄST. Hon har likadana öron som en flodhäst”. Jag hade svårt att hålla mig för skratt.
Men när jag såg hur allvarlig hon var och förstod att just i den här sekunden så var en flodhäst det mest finaste hon kunde komma på att jämföra babyn med.
Jag tänkte på vad hon sa och insåg att för henne så är en flodhäst något perfekt, gulligt och inte alls sedd med de ögon som jag tittar på en flodhäst med. Hon ser inte ett stort klumpigt djur som vältrar sig i en lerpöl. utan en alldeles perfekt lite baby som satt i sin bilstol som i hennes ögon råkade likna en liten flodhäst.

Jag älskar ungars associationsförmåga. Det gör LIVET HÄRLIGT och JAG KAN INTE SLUTA SKRATTA.